Fundering om sök

Hörde någon som sa att man skall prioritera sökarbete i år på våra B-prov.Personen hade uppfattat det som att söken skulle göras större, att det förra året inte hade prövats hundarnas uthållighet tillräckligt.
Vet inte var informationen kommer i från eller om den stämmer, men det fick mig att fundera över vad ”sök” är.
Retrieverns sök, dvs hur den jagar, avgörs nämligen inte på sökets storlek i antal meter tycker jag.
Det är hur den jagar ( letar ) i marken för att finna sina vilt. Marktäckning och noggrannhet i angivna oråden är viktigare än att ha sin hund i stora terrängavsnitt.På efterök förflyttar vi ju oss över marken tillsammans med hunden för att låta hunden arbeta noggrant och länge. Man prövar uthålligheten rejält på ett eftersök där hunden jagar självständigt i angiven terräng.
Står man däremot stilla och skickar hunden på ett stort eftersök är det svårt att avgöra hur väl marken är täckt och om hunden verkligen varit överallt där vilt fällts och i utkanterna dit viltet kan ha undkommit.Risken för slarv blir större.
Det är svårt att få till bra ”sök” på våra B-prov av många olika tekniska skäl ( många hundar på samma mark,öppen mark utan undervegetation, spår , legor, bristande marktillgång, vegetation mm ). Visst skall vi ha hundar som jagar intensivt och tar för sig i vegetationen, inte tu tal om annat. De skall oblygt jaga i taggiga snår, nässlor, tistlar och följa upp vittring på långa håll. De skall dammsuga tät vegetation där det är troligast att viltet finns.
Svårt att få till på B-prov, vi har den mark vi får oss anvisad att tillgå.
Men storsprungna hundar är inte alltid samma sak som goda jakthundar. Det vi vill ha är hundar som börjar inifrån och täcker terrängen.
Svår nöt det där med söken.. Nån som tycker nåt?