Spanielskrället

Födelsedagspresenten eller Spanielskrället som jag nu döpt om den till är förfärlig. Jag torkar tassavtryck på väggarna!
Nu fattar jag: 1. Hur välartad lille Skye är
2.Vad folk menat när de undrat om inte springrarna är väldigt jobbiga och ”på” och om vi verkligen ska ha en till.
Jock har en kroppskontroll utöver det vanliga. Han balanserar på räcken, kastar sig rakt ut i luften från verandaräcket, ( för att precis innan det fria fallets kraschlandning på stenplattorna fångas upp av mig )svingar sig käckt mellan köksstolarna och hoppar jämfota med en spänst som skulle få Stefan Holm att känna sig som en stum gubbe.
Han flyger fram i livet, fjorton veckor gammal.
Jag är bestämd såklart. Lägger ner honom då och då på golvet och håller honom nere en stund. Omedelbart slappnar han av, den lille. Hela kroppen är slapp, avslappnad och go’.Efter en stund släpper jag upp honom. Pjoingggg! Upp å hoppa som en loppa!!!Full fart framåt! Places to go, people to see ropar han åt mig när han rundar en köksbänk i hundratio för att susa ut i trädgården på nya äventyr!

Till er som undrat: pappa är FTCH Tyn-y-Waun Toddy, mamma är open trial Winner Thistlehead Finch of Sodburyvale.