A-prov i Södra och träning med teamet

I går A-prov i Södra avdelningen på för mig nytt ställe. Ett fantastiskt fint ställe – och tack till er i Södra som finner fler ställen för vår verksamhet!

Dömde gjorde Anders Carlsson, Åke Liedgren och Mats Närling.

Elva hundar kom till start och provet gick på änder. Varierade miljöer för dreven gjorde att arbete prövades i många olika situationer och markförutsättningar.
Katarina och Katie, Olle och Tywi och kompisen Håkan med flatten Frank debuterade på A-prov! Glad att nya finner A-proven så att vi får bredd och mer konkurrens! Dom fick nog mersmak alla tre!
Jag är nöjd med Tar – jag tycker att han skötte sig bra.
Till slut var vi fyra hundar kvar – till det som blev det sista drevet.

Den sista fågeln vi skickades på åkte vi alla fyra ut på! Domarna fann fågeln tillräckligt nära det område vi alla på olika vis höll hundarna för att anse oss eyewipade av domartrion.

Det var ett trickigt skick – håll hunden i ett högt gräs, inte på dammvallen, släpp inte för långt ( tappar hunden utom synhåll i minerat område ) och håll huvudet kallt.

Katarina som stod så till att hon kunde se allt berättar att jag aldrig hade Tar tillräckligt långt ut, han hade behövt fem-sex meter till för att få vittring. Jag stoppade honom när han försvann ur synhåll, rädd att tappa honom ner i dammen där han haft sin föregående apport.Vinkeln var snäv och det gjorde det hela lite trickigt.

Hade jag släppt honom hade han kanske funnit fågeln, eller gjort nåt helt annat – och kanske skulle jag gamblat mer.

Anvisningen var höga gräset – men å andra sidan visste vi att den mycket möjligt hade flyttat på sig.

That´s trialling helt enkelt..

Team Meadowlark tränade i skarpt läge för första gången i dag. Detta har vi laddat för under vår och sommar! Förväntningarna var höga och spänningen likaså. En underbar brittsommarsöndag med fina upplevelser och många Aha-upplevelser.

Den eviga diskussionen om att hålla hunden i ett område och att kunna läsa sin hund rätt så att man vet när man kan släppa taget och lita på sin hund känns alltid lika aktuell. Särskilt med gårdagen i minne!