Sortera nyheterna
Arkiv
Vårt val av foder
Sneyd's logo

Tre field trials senare!

Fredag, lördag och söndag har vi startat. Will och jag var på open trial i Connolly arrangerat av Midland Retriever Club i fredags först. Han gör en väldigt bra insats, gör fina apporter hela dagen men drar på sig ett minus och stannar som femte hund i ett startfält av sexton hundar. Han gör några riktigt fina saker och jag känner mig nöjd med honom. Vi är definitivt med!
Han var publikfavorit fick jag veta och han är ju härlig att titta på när han går med kraft över hinder och häckar och jagar i björnbären så att stickorna flyger.

Tar startade i Benvarden på Novice trial i Nordirland som tillhör engelska kennelklubben. I republiken Irland är han en open dog eftersom Irland tillhör FCI, men inte i Nordirland som tillhör The Kennel Club ☺
Han fullföljer provet men har också dragit på sig ett retligt minus och blir inte placerad topp tre. Det var väldigt jämnt och det var svårt att gissa placeringarna, men jag förstod att jag hade en minusapport och därför troligen skulle bli oplacerad även om vi fullföljde hela provet. Tar gick starkt och drar sig heller inte för den närmast oigenomträngliga mark som är typisk här på Irland. Gamefinding ability är högst på listan här och måste kombineras med att gå in i vilken cover som helst.

Katarina startade Katie men fick tacka för sig efter sin tredje fågel.

I dag var vi i Mohill, Will och jag. Han gör igen lysande apporter och plockar bort hundar efter hand. Det började med en liten drive med änder men sedan en otrolig walk up på rödben och beckasin med rödvita settrar framför linjen i en genomtjock ljung och torvmark.
Vi är ju så nära! Han gör kanonapporter, går långt och rakt och starkt, lyssnar på pipan och tar löpor och jagar hur fint som helst.
Fyra hundar var kvar när vi åker ut, eyewipade av den som sedan vann.
Så surt när man är så nära. Det känns som om vi är där hela tiden och nosar, och att vi definitivt kan gå hela vägen. Vi är inte ett dugg efter!

En sak hände i dag i Mohill. En av hundarna i linjen pep, och utan att någon domare kom fram kopplar föraren hunden och går. I stället för att stå kvar och hoppas att ingen domare ska höra väljer föraren direkt att lämna linjen med den oroliga hunden. Bra både för hunden och för de andra hundarna och förarna på linjen.

Att starta mycket ger såklart erfarenhet och rutin, det gör att en hel del nerver är borta och att man därför blir coolare och säkrare som förare. Jag tror att det också gör domaruppdraget lättare. It takes a handler to judge another handler… hört den förut?
Inte konstigt alls, man skulle ju inte vilja döma en sport man knappt aldrig utövat eller varit aktiv i själv.

Jag har en del starter kvar att hoppas på, både för Tar, Will och förhoppningsvis lille Paddy.
Schemat är späckat och dagarna rusar i väg, två veckor har redan gått sedan vi reste.
I morgon är vi provlediga och tränar i stället. Tisdag picking up, onsdag snipe shooting och torsdag open trial i Glennoo. Fredag resdag ner till Adare och sedan Will igen lördag och söndag. Upp till Nordirland söndag kväll och sedan tvådagars provet i Gortin för Will.
Vi väntar på fler lottningar och får se om vi har fler Novice runs för Kate och Tar.

Och så tittar vi på en hund… vi får se vad det blir. Kanske är där sju hundar med hem i bilen?
Jättefina bilder har vi tagit – och vi lovar att överföra mängder när vi får en vettig stund att sitta ner online. Internetförbindelsen här är minst sagt begränsad!

2 kommentarer till Tre field trials senare!

  • Vilken underbar resa, inte ett dugg avundsjuk *hmm* Härligt vara med och kämpa om tätposition och förargligt vara så nära, så nära… Håller tummarna för de kmmande proven!

  • Nästa gång är det er tur!
    Tack för himla trevlig läsning , ha det fortsatt bra o lycka till m ny liten alt stor fyrbening 🙂

    hälsn Karin L

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

* Copy This Password *

* Type Or Paste Password Here *

6 700Spamkommentarer blockerade hittillsSpam Free Wordpress