Sortera nyheterna
Arkiv
Apportera för livet 2019
Vårt val av foder
Sneyd's logo

Ja visst gör det ont när knoppar brista….varför skulle annars våren tveka

Karin Boyes dikt kommer mig till minne när jag läser en del av reaktionerna på förslaget som lämnats in från Västra, Småland och Södra avdelningen inför regelrevideringen gällande låsningsperioden 2017-2022. Många är positiva och tycker det är spännande, men en del är rädda tycker jag mig läsa mellan raderna. Vad skall hända? Finns det baktankar? Vad blir bättre?  Vad tycker medlemmarna på gräsrotsnivå? Vad blir nästa förslag? Det här är exempel på frågeställningar som nått sociala medier.

Nummer ett. Det finns inga baktankar alls. Det är en framtidsvision för 2017-2022. Som Ni kanske känner till finns en väldigt långsam förändringskurva i vår organisation. Vi kan alltså lika gärna svara på frågan “Vad blir nästa förslag?” med svaret att det vet vi verkligen inte , för det gäller 2023-2028. Långt i framtiden alltså. Men jag vet att det beror på vilka som är engagerade och drivande, precis som det alltid gjort. De som har området som sin hjärtesak och tänker i förvaltning och utveckling mer än försvarar sina egna möjligheter och individuella tillgångar. (Alla har även den här gången kunnat tycka och bidra med sina ideer och åsikter. Information om att avdelningarna måste tycka till innan den 31.1 har funnits på SSRKs hemsida. Inte ett enda förslag eller åsikt har kommit oss tillhanda.)

Det finns ingen dold agenda, inga konspirationer som syftar till “att ta bort B-prov” eller några andra icke namngivna och hemliga förändringar. Det är ett förslag, en vision och en önskan att få ett SEJCH som erövras på jakt, ett titelbyte för B-provschampionatet samt att det skall erövras med hjälp av CERT. På samma vis som man gör på Bruks, utställning och agility tex. Jag tror att det skulle röna viss uppmärksamhet och häpnad om man föreslog förändring av championatsregler för SEUCH och begärde att tre Excellent räcker för erövrandet av titeln. Det är således helt ok att tävla och vinna i övriga discipliner för erövrandet av championat förutom på jaktsidan för retrieverns B-prov. B-provschampionatet föreslås i förslaget helt enkelt få ett eget namn och tillägg för erövrandet – inte tas bort. På FB för någon vecka sedan hade någon lagt ut en videofilm från ett Field trial a la  francaise från Frankrike. Man ondgjorde sig över hur det kan finnas ett championat kopplat till den tävlingsformen som förvisso bedrivs under riktig jakt men där hundarna får både ljuda, vara kopplade och föras på ett allmänt högljutt vis. Att vi själva har en SEJCH titel där hunden endast en gång av minimum sju ens befinner sig på en plats där fåglar skjuts den dagen funderar vi inte på. Och det enda tillfället bedöms man Godkänd – Icke Godkänd och med väldigt varierande bedömningsunderlag. Inte i närheten av B-provets fyrgradiga skala.

Det var det där med att sopa framför egen dörr, inte alltid så lätt eftersom man lätt blir hemmablind över de egna förhållandena. Men britterna blir som regel helt tysta när man förklarar vad vårt championat egentligen betyder. De har lyckats ganska bra med sitt jaktliga avelsarbete genom att använda sitt meriteringssystem och sina championatsregler. De har helt enkelt förstått att hundar med riktigt bra egenskaper oftast hamnar ganska rätt i meriteringen på proven.

Jag tycker att man kan diskutera huruvida medlemmar på gräsrotsnivå skall driva den jaktliga verksamheten framåt i vår jakthundsklubb, vi har en problematik med att alla skall tycka i alla frågor i vår klubb, även i de frågor som inte berör vårt eget verksamhets/intresseområde. Jag känner mig helt trygg med att de som är spetskompetenta på utställningssidan driver den verksamheten och självklart likadant på jaktsidan.

SSRK är en jakthundsklubb, och den jaktliga verksamheten är till ledning för avelsarbetet. Rätt seriöst alltså. Att medlemmarna också trivs och gillar den jaktliga verksamheten är också viktigt för att vi skall kunna få så många hundar som möjligt beskrivna och bedömda. En ras blir inte per automatik jaktligt bättre ju fler SEJCH man erövrar per år. Heller inte snyggare ju fler SEUCH vi får. Det är där domarutbildning, regelrevideringar och bedömning kommer in. För att skydda och utveckla rasernas särdrag.

Men vi kan inte alltid dra i handbromsen först och tänka sedan. Kanske skulle man våga lyfta blicken mot skyn och fundera på om förändringar kanske även i SSRK kan leda till förbättringar och nya vägar för våra jakthundar? Det kan vara värt att fundera på med positivt sinnelag istället.

 

 

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

* Copy This Password *

* Type Or Paste Password Here *

10 162Spamkommentarer blockerade hittillsSpam Free Wordpress

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.