Jakthundsklubbar.

I Danmark förhandlades ju ett avtal fram mellan Retrieverens Jagthundeklubb och Dansk kennelklubb för ett par år sedan. Kontentan är att RJK nu finns under DKK´s paraply och bland annat att resultat och titlar registreras där.Det har blivit en win-win situation med ökade möjligheter för medlemmar och ett korsbefruktande mellan DRK och RJK vad beträffar provformer och inspiration.
DRK´s platta organisation möjliggör nya influenser och ideer. DRK lever och har ett enormt engagemang ute bland medlemmarna.
Nu provar man en ny officiell WT-form – Mocktrial!
Det arbetas på att få ett liknande avtal mellan JRK och SKK. Jag hade verkligen hoppats det, eftersom vi saknar en klubb för jakthundarna inom SKK. SSRK spretar för mycket, beslutsvägar och ofattbara byråkratiska processer gör att man känner misströstan.
Vi vill ha en verksamhetsklubb. Vi vill ha engagemang och driv i jakthundarnas riktning. Rasklubbarna kan aldrig axla den rollen. Labradorklubben har ingen som helst ambition till det.
Jag hoppas innerligt att SSRK HS är mogna och vuxna nog att säga ja till att JRK kommer in under SKK. Att man inte tillämpar gammalt straff-tänkande. Att man inte fastnar i gammalt groll.
Det finns nämligen inget försvarbart skäl att säga nej från SSRK HS. Annat än rädsla och oförståelse för att alla skulle vinna på detta.
Jag tror att alla skulle tjäna på att ha båda klubbarna. Den ena håller sig till det brittiska systemet och har en prioritet – jakthunden. SSRK fortsätter i sina hjulspår med sitt provutbud och sin verksamhet.
I den bästa av världar skulle SSRK säga Live and let live.Tyvärr tror jag inte det sker, eftersom de som skall hantera frågan inte överhuvudtaget själva är en del av den jaktliga provverksamheten. Man förstår helt enkelt inte, intresserar sig heller inte på det sätt man naturligt gör om man är aktiv.
En delning av SSRK hoppas jag på, men misstänker att det igen skjuts på framtiden med ytterligare utredningsuppdrag till nästa FM om ytterligare två år med ytterligare remissförfaranden och diskussioner.
I grannlandet glöder entusiasmen. Ideer bollas fram, det är kort tid mellan tanke och verklighet. Klubbarna har en tydlig jaktlig inriktning och profil, medlemmarna är aktiva och deltagande.
Domarna startar, är provledare, skjuter och dömer om vart annat. De är förebilder helt enkelt och väldigt medvetna om de startandes situation eftersom de tillhör den skaran själva.
Så oerhört värdefullt och viktigt.
Läs gärna om Red i Jaktretrieverklubbens tidning Markerat!
Och i övrigt anser jag att Kartago bör förstöras. 🙂